Julbonus

20131207-234039.jpg
Inför jul är det tradition att man ger personalen på företagen eller de som arbetar hemma i bostäderna en end-of-the-year-bonus. Anna fick sin bonus av oss i veckan och för den ska hon köpa en matta, mat, några kastruller samt göra lite allmänt fint hemma inför julen sa hon. Anna är en väldigt fin person. Snäll, omtänksam, ödmjuk, flitig och lite blyg. I början var hon väldigt blyg och ursäktande men det går åt rätt håll. Hon kallar mig fortfarande för lady och ber om ursäkt i onödan men det blir bättre och bättre. Igår fick jag ett SMS från henne där hon tackade mig för att vi behandlade henne väl och att vi var bra människor. Framförallt tackade hon för att våra barn var så vänliga, välkomnande och respektfulla mot henne.
????????
Våra barn har bara behandlat henne som vem som helst som är på besök hos oss men det sorgliga i det hela är att hon inte är van vid det. 😢 De är trevliga och artiga mot henne och pratar alltid med henne – men på en helt vanlig social nivå. Jag inser att hon är van vid att bli behandlad annorlunda. Apartheid är avskaffat sedan länge, alla har samma rättigheter och skyldigheter officiellt. Men inofficiellt är det lång väg kvar att vandra. Jag kan inte förändra situationen för de svarta/färgade men jag kan behandla dem jag möter med respekt och bekräftelse. Det gör stor skillnad. Ibland promenerar jag till stan. Ingen vit person går. De åker bil. När jag promenerar träffar jag bara färgade/svarta. De hälsar ALDRIG innan jag hälsat men om jag hälsar skiner de upp som en sol och hejar tillbaks. Om jag stannar och pratar ser de helt chockade ut. Men förtjusta. För mig är alla lika värda men sanningen är att det inte är en verklighet överallt i ZA. De är definitivt på väg men det är lång väg kvar till något som liknar jämlikhet mellan svart och vit. Jag kan inte hjälpa alla men jag fortsätter att göra det jag kan för dem jag möter och är nöjd med det. Att Anna känner sig respekterad och välkommen i vårt hem är viktigt. Det är jag nöjd med. Jag berättade för barnen om Annas SMS och tackade dem för att de fått henne känna sig så. De såg ut som tre frågetecken. I deras värld hade de inte gjort något mer än vanligt. Men jag lovar er; det vi i Sverige anser vara vanlig respekt har en annan innebörd här.

Advertisements

3 thoughts on “Julbonus

  1. Jag är precis som du Marie stolt och glad över att dina barn är ”goda” exempel på den uppväxande generationen. Jag och min son var för ett antal år sedan inbjudna att bo 3 veckor hos en portugisisk familj. De var ”välbärgade” och hade husa, städtant och trädgårdsmästare. Jag fick under min vistelse hos dem uppleva stor generositet och omtänksamhet gentemot mig och min son. Mitt värdfolk körde med sina anställda med särskild dominerande röst, de tre barnen släppte kläder o föremål precis var som helst, nästan provocerande, bidrog aldrig någonsin till fram el avdukning, sängbäddning mm. Det var hemskt. Tyvärr blev jag själv provocerande, – vårt gästrum var alltid bäddat o klart när vi gick ner till frukost, tallrikar o glas bar jag omkring på precis som om jag vistats hemma i Sverige, – var kanske inte ”snyggt” gjort men jag kände mig så upprörd över den enorma klass- skillnaden som rådde i huset.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s